Antroposofi- att lära känna sig själv och bli medveten om sin omgivning

Waldorfpedagogik, läkepedagogik, antroposofisk medicin och biodynamisk odling har blivit välkända begrepp, inspirerade av antroposofi.

Konsten är en viktigt del i alla sammanhang. I uppfostran, pedagogiken, friskvården etc. Hur kan vi uppfostra våra barn till fria individer med ett globalt medvetande och ett mänskligt ansvarstagande? ”Imagination is more important than knowledge” (A.Einstein). Albert Einstein utvidgade kunskapens gränser och upptäckte att fantasin är viktigare än kunskapen för tankens utveckling.

Waldorfskolan försöker med konstnärliga ämnen ge näring för fantasin och utveckla kreativitet, aktivitet och omdömesförmåga. Antroposofin vill bidra med en utvidgad människosyn till kulturen på samhällets alla områden snarare än att vara ett alternativ.

Materialismen ger oss inga svar och många blir heller inte tillfredställda av de svar man får genom olika moderna lyckoläror. Den som vill tränga in i djupare frågor om människans existens behöver vidga de vanliga kunskapsgränserna.

Genom att beliva tänkandet med hjälp av koncentrations- och meditationsövningar kan var och en utvidga sitt medvetande till att omfatta mer och mer av både den sinnliga och den översinnliga verkligheten. Den inre övningsvägen väcker också intresse för mänsklighetens historiska utveckling.

Har den enskilda individens existens någon betydelse? Man kommer in på frågor som berör människans väsen, grunden för vår existens , reinkarnationstanken och människans öde. Detta är sådana centrala frågeställningar som tidigare bara religionerna talat om.

Viktiga frågor i det antroposofiska arbetet är därför: Hur hänger min egen utveckling ihop med den yttre utvecklingen? Hur skapar vi en kultur som bär in i framtiden? Hur tar vi ansvar för natur och miljö? Kan vi genom ett konstnärligt, kreativt förhållningssätt utveckla livskonst i vår vardag?

Steiners verklighetsbild är monistisk, d.v.s. hävdar att dualismen som uttrycks till exempel som "ande och materia" är skenbar och beror på människans konstitution. Detta får till konsekvens att ande och materia kan gå över i varandra. I boken "Teosofi" jämförs med en varelse som har sinnesorgan för att varsebli is men inte vatten, vilket får till följd att isen försvinner i tomma intet när den smälter och uppstår igen ur intet när den fryser. På liknande sätt, hävdar Steiner, saknar människan organ för att iaktta det andliga, vilket får till följd att materia kan försvinna och uppstå till synes ur tomma intet. De andliga organen, menar Steiner, finns latent i varje människa och kan utvecklas genom bestämda övningar.

Steiner menade sig ha utarbetat en metod för att meditativt kunna utforska vissa skikt av en kosmisk minnesbank, ett sorts urminne ofta kallat Akashakrönikan. Här menar han sig ha hämtat huvuddragen av den antroposofiska läran. Utmärkande för antroposofin är den grundläggande människosyn som säger att människan inte bara består av en fysisk kropp utan har fyra olika "väsensled":

Den fysiska kroppen – som vi har gemensamt med allt fysiskt, även mineralriket.
Eterkroppen – ett kraftfält av formbildande energier, vitalitet, som även är människans minnesbank. Även växter och djur har en eterkropp.
Astralkroppen – denna kan lämna kroppen, och det är enligt antroposofin det som sker när vi drömmer. Även djur har en astralkropp men inte lika komplex som människans.
Jaget eller självet – lämnar kroppen efter döden och reinkarnerar senare i ett nytt liv.

Nyckelord
läkepedagogik | socialterapi | waldorf | biodynamisk odling | eurytmi | alternativmedicin

Länkar
Antroposofiska sällskapet
Antroposofi på Wikipedia
Antroposofiskt infocenter

Lämna en kommentar!