Mary Wollstonecraft
Mary Wollstonecraft levde 1759 till 1797. Hon har kallats den första feministen eller feminismens moder. Främst har hon skrivit om kvinnors rätt till utbildning. Ett klassiskt verk som hon skrivit är ”A Vindication of the Rights of Woman”, som publicerades 1792. Verket var egentligen en essä, men var lång som en bok.
För det mesta har Wollstonecraft ansetts vara en liberal feminist. Hon levde och deltog i flera anmärkningsvärda sociala reformer. Tiden och samhället präglades av upplysningsidéerna om skepsis till institutioner som familjen, staten, undervisningsteorier och religion. Men det som upplysningen främst betonade var rättigheter. Tankarna om rättigheter var dock en stark kontrast till kvinnors liv.
Några år efter att Wollstonecraft gett ut ”A Vindication of the Rights of Woman” träffade hon författaren William Godwin. De var älskade men levde separat för att bättre koncentrera sig på sina författarkarriärer. När Mary Wollstonecraft blev gravid, gifte dig sig, men bodde fortfarande separat. Två veckor efter att hon fått sin dotter, dog Wollstonecraft. Hennes dotter växte upp med sin pappa och Wollstonecrafts äldre dotter.
Fredrika Bremer
Fredrika Bremer levde 1801 – 1865. Bremer växte dock upp i Stockholm. Hon debuterade med romaner och noveller under titeln ”Teckningar ur hvardagslifvet” år 1828. Hon ville skildra förhållanden i hennes omgivning. Hennes skildring är påverkad av 1700-talets engelska realistiskt borgerliga romandikt, men med romantiska inslag. Hon skildrade i flera av sina verk förhållandet mellan föräldrar och barn med utmärkta karaktärsteckningar.
Ett av hennes senare alser var ”Hertha”. I ”Hertha” kritiserade hon kvinnans omyndighet. Boken har beskrivits som en mörk roman om kvinnans ofrihet. För eftervärlden har Fredrika Bremer framstått som den svenska pionjären för kvinnans frigörelse. men många anser att hon bör ses i ett internationellt perspektiv snarare än ett svenskt. Hon kom till USA år 1849 och reste omkring där i två år för att söka den ”nya människan” och hennes värld. I USA ville hon finna de nya formerna för frihet och humanism. Genom översättningarna blev hennes intryck tillgängliga för en stor europeisk publik.
Emmeline Pankhurst
Levde 1858-1928. Hon föddes i England och skickades som femtonåring till Paris för att gå i skola. Hon blev färdig vid tjugo års ålder och träffade sin man som var advokat och arbetade för kvinnans rösträtt. Tillsammans fick de fyra barn. År 1894 besökte hon en arbetsanstalt, och 1903 grundar Pankhurst suffragettrörelsen. Men efter en tid tappade media intresset för rörelsen.
År 1905 tar man till sig nya metoder i suffragettrörelsen, nu är Pankhursts två döttrar aktiva i rörelsen. Metoderna består av våld, man vägrar betala böter och hamnar i fängelse, där hungerstrejkning förekommer. År 1907 flyttar Pankhurst till London som 50-åring för att stöda rörelsen. Hon fängslas många gånger. År 1914 avblåser man suffragettrörelsens aktivitet, men tre år senare startas rörelsen på allvar igen. Nu sprids den även till USA och Kanada. Under första världskriget för man en patriotisk linje. Pankhurst självbiografi heter My Own Life.
Germaine Greer
Greer föddes år 1939 i Australien. Hon har sagt ha haft en sträng mamma och en frånvarande pappa. Som barn gick hon i en katolsk skola. Greer studerade vid universitetet i Melbourne, där hon blev magister i engelsk litteratur. År 1964 flyttade hon till Storbritannien. Vid Cambridge skrev hon sin avhandling om Shakespeares komedier. Greer har undervisat mycket, och framträtt i teveprogram. Hon har forskat om konst och poesi ur kvinnoperspektiv.
Sitt genombrott fick hon med boken ”Den kvinnliga eunucken” år 1970. Boken är socialistisk och Greer menar i boken att kvinnor uppfostras till passivitet. Vidare menar hon att den feminina kvinnan är könlös men trots detta ett sexobjekt. Greer förhåller sig negativ till kärnfamiljen, kärnfamiljen är en dålig miljö för barnen på grund av att flickor blir överbeskyddade. Germaine Greer anser i ”Den kvinnliga eunucken” att förälskelse är en besatthet och romantiken är en illusion. Hennes utopiska familj är en öppen formlös enhet.
År 1999 utkom Greer med en fortsättning på ”Den kvinnliga eunucken”, det vill säga ”The Whole Woman”. I den nya boken menar Greer att feminismen på 70-talet var för frigörelse medan den nu är för jämlikhet. Och därför är det inte så mycket vunnet ännu. Greer svär över livsstilsfeministerna, och är själv en radikal särartsfeminist som förespråkar äkta kvinnlighet. Greer har även skrivit flera vetenskapliga böcker, kolumner och självbiografin ”Daddy we hardly knew you”. Greer har varit gift i tre veckor.